enresagenomlivet

Nu är vardagen med en bebis i huset igång på allvar. Vi har haft tre veckor hemma tillsammans men igår började Micke jobba igen efter semester och pappaledighet och nu är det jag och Thure som ska klara dagarna ihop. Än så länge har det gått bra. Idag har vi spenderat några timmar hemma hos Thures gammelmormor som bjöd på fika. Igår tog vi den längsta promenaden på bra länge. Cirka fem kilometer mätte sträckan och det kändes efteråt. Har nog inte gått såpass långt på säkert ett halvår. Konditionen är verkligen i botten. Men förhoppningsvis blir det bättre eftersom.

 

Nu har lilleman just somnat för kvällen här hemma. Och snart gör nog jag detsamma.

 

Dagens förmiddag har ägnats åt BVC besök och sedan jakt efter skor till mig. Inga skor, förutom foppatofflor och ett par ballerina, passar fötterna just nu. Jag hoppas få tillbaka min vanliga skostorlek när all vätska försvunnit men till dess så behövs det skor som är mer promenadvänliga och varmare. Två (!!) storlekar fick jag gå upp för att skorna skulle passa. Jag som alltid varit så glad över mina 37:or (eftersom det oftast finns skor kvar i den storleken) fick nu köpa mig ett par 39:or. Nu är jag i alla fall redo för barnvagnspromander som det lär bli en del av i höst.

 

På BVC visade lilleman att mammas mat är bra mat. Han väger nu 3815 gram, vilket är 365 gram plus från förra veckan och är 52 cm lång, alltså tre centimeter längre än när han föddes. Det går i en rasande fart.

Vi har så fruktansvärt roligt här hemma åt Thures alla miner. De där bekymmersrynkorna kommer fram ganska ofta och får oss att skratta gott. Jag skrattade länge åt denna bild kan jag säga. Älskade lilla grodan. Kärt barn har många namn.

 

Tiden går så fort, Thure är redan tolv dagar. Från att ha varit nere på nästan tre kilo när vi åkte hem från BB så är han nu förbi sin födelsevikt. 400 gram upp på en vecka. Och för varje gram han går upp så är det som att kärleken växer lite till. Tänk att man kunde förälska sig så i en sådan liten person.

 

Vi har hunnit med att ha en massa besök, varit i väg på besök, tagit premiärturen med barnvagnen och strosat på stan. Jag och Thure har även klarat av flera timmar själva när Micke varit en sväng på golfbanan och idag var jag för första gången ifrån Thure mer än några minuter. Jag var iväg och fixade naglarna och Thures (stolta) mormor tog honom på en långpromenad. Ikväll blir det middag hos Thures morfar och Eva-Marie.

 

Nu är han här. Våran lilla Thure!

Den 5 augusti kom han till världen, världens finaste lilla pojke.

3360 gram och 49 cm lång.

♥Obeskrivlig kärlek♥

 

 

 

Vi har haft en dag som spenderats hos David och Lina. Skönt att få dagen att gå och komma hemifrån lite. Sen är det ju alltid supertrevligt att hänga med dem. Blev fika och en massa prat. När vi åkte hemåt så köpte vi med oss pizza hem och sen har det blivit OS i soffan.

 

Har även fått nys om att familjen har slagit vad om när bebisen kommer. Ingen dålig vadslagning heller, blir en rätt bra vinst för den som prickar in rätt datum verkar det som. Tyvärr kan jag nog inte göra så mycket för att hjälpa till där, men det verkar som att Hanna har satsat på det närmaste datumet just nu (om jag fattat rätt), så just nu håller jag faktiskt på henne.

 

Drömde i natt att både Emma och Jenny fick bebisar. Att Emma fick sin bebis kunde jag ta eftersom hon var beräknad i fredags (men jag har kollat, ännu ingen bebis där heller) men i drömmen var jag lite frustrerad och avundsjuk på Jenny som fick barn eftersom hon inte ens var gravid (hur man nu kan föda barn då??) medan jag bara gick och väntade på att föda. Ja, drömmarna under de senaste månaderna har varit lite udda måste jag säga. Drömmer både det ena och det andra, de flesta helt utan sammanhang.

Nu är vi nog redo för bebisens ankomst på alla plan. Bebisrummet blev klart i måndags, alla lister kom på plats och sedan var Micke uppe sent och skruvade möbler så på tisdagen när jag vaknade stod rummet klart. Bebisens kläder är lagda i byrån och vaggan bäddad. Det enda som saknas är en gardin. Hade beställt en som kom igår men den var inte alls fin så den åker tillbaka. Bilstolen är ditsatt och bb-väskan packad sånär som på några få saker.

 

Blodtrycket är lite väl högt och vila är rekomenderat och så mycket annat har jag inte för mig ärligt talat. Sammandragningarna duggar tätt, inga onda, men magen är stenhård. Framförallt på kvällarna. Än så länge sover jag okej på nätterna. I natt vaknade jag bara en gång, i vanliga fall två eller tre, men oftast somnar jag om direkt igen.

 

Sex dagar kvar nu till bf. Det gör inget om bebis väljer att möta världen tidigare än så. Vi längtar och väntar.

Nu är vardagen med en bebis i huset igång på allvar. Vi har haft tre veckor hemma tillsammans men igår började Micke jobba igen efter semester och pappaledighet och nu är det jag och Thure som ska klara dagarna ihop. Än så länge har det gått bra. Idag har vi spenderat några timmar hemma hos Thures gammelmormor som bjöd på fika. Igår tog vi den längsta promenaden på bra länge. Cirka fem kilometer mätte sträckan och det kändes efteråt. Har nog inte gått såpass långt på säkert ett halvår. Konditionen är verkligen i botten. Men förhoppningsvis blir det bättre eftersom.

 

Nu har lilleman just somnat för kvällen här hemma. Och snart gör nog jag detsamma.

 

Dagens förmiddag har ägnats åt BVC besök och sedan jakt efter skor till mig. Inga skor, förutom foppatofflor och ett par ballerina, passar fötterna just nu. Jag hoppas få tillbaka min vanliga skostorlek när all vätska försvunnit men till dess så behövs det skor som är mer promenadvänliga och varmare. Två (!!) storlekar fick jag gå upp för att skorna skulle passa. Jag som alltid varit så glad över mina 37:or (eftersom det oftast finns skor kvar i den storleken) fick nu köpa mig ett par 39:or. Nu är jag i alla fall redo för barnvagnspromander som det lär bli en del av i höst.

 

På BVC visade lilleman att mammas mat är bra mat. Han väger nu 3815 gram, vilket är 365 gram plus från förra veckan och är 52 cm lång, alltså tre centimeter längre än när han föddes. Det går i en rasande fart.

Vi har så fruktansvärt roligt här hemma åt Thures alla miner. De där bekymmersrynkorna kommer fram ganska ofta och får oss att skratta gott. Jag skrattade länge åt denna bild kan jag säga. Älskade lilla grodan. Kärt barn har många namn.

 

Tiden går så fort, Thure är redan tolv dagar. Från att ha varit nere på nästan tre kilo när vi åkte hem från BB så är han nu förbi sin födelsevikt. 400 gram upp på en vecka. Och för varje gram han går upp så är det som att kärleken växer lite till. Tänk att man kunde förälska sig så i en sådan liten person.

 

Vi har hunnit med att ha en massa besök, varit i väg på besök, tagit premiärturen med barnvagnen och strosat på stan. Jag och Thure har även klarat av flera timmar själva när Micke varit en sväng på golfbanan och idag var jag för första gången ifrån Thure mer än några minuter. Jag var iväg och fixade naglarna och Thures (stolta) mormor tog honom på en långpromenad. Ikväll blir det middag hos Thures morfar och Eva-Marie.

 

Nu är han här. Våran lilla Thure!

Den 5 augusti kom han till världen, världens finaste lilla pojke.

3360 gram och 49 cm lång.

♥Obeskrivlig kärlek♥

 

 

 

Vi har haft en dag som spenderats hos David och Lina. Skönt att få dagen att gå och komma hemifrån lite. Sen är det ju alltid supertrevligt att hänga med dem. Blev fika och en massa prat. När vi åkte hemåt så köpte vi med oss pizza hem och sen har det blivit OS i soffan.

 

Har även fått nys om att familjen har slagit vad om när bebisen kommer. Ingen dålig vadslagning heller, blir en rätt bra vinst för den som prickar in rätt datum verkar det som. Tyvärr kan jag nog inte göra så mycket för att hjälpa till där, men det verkar som att Hanna har satsat på det närmaste datumet just nu (om jag fattat rätt), så just nu håller jag faktiskt på henne.

 

Drömde i natt att både Emma och Jenny fick bebisar. Att Emma fick sin bebis kunde jag ta eftersom hon var beräknad i fredags (men jag har kollat, ännu ingen bebis där heller) men i drömmen var jag lite frustrerad och avundsjuk på Jenny som fick barn eftersom hon inte ens var gravid (hur man nu kan föda barn då??) medan jag bara gick och väntade på att föda. Ja, drömmarna under de senaste månaderna har varit lite udda måste jag säga. Drömmer både det ena och det andra, de flesta helt utan sammanhang.

Nu är vi nog redo för bebisens ankomst på alla plan. Bebisrummet blev klart i måndags, alla lister kom på plats och sedan var Micke uppe sent och skruvade möbler så på tisdagen när jag vaknade stod rummet klart. Bebisens kläder är lagda i byrån och vaggan bäddad. Det enda som saknas är en gardin. Hade beställt en som kom igår men den var inte alls fin så den åker tillbaka. Bilstolen är ditsatt och bb-väskan packad sånär som på några få saker.

 

Blodtrycket är lite väl högt och vila är rekomenderat och så mycket annat har jag inte för mig ärligt talat. Sammandragningarna duggar tätt, inga onda, men magen är stenhård. Framförallt på kvällarna. Än så länge sover jag okej på nätterna. I natt vaknade jag bara en gång, i vanliga fall två eller tre, men oftast somnar jag om direkt igen.

 

Sex dagar kvar nu till bf. Det gör inget om bebis väljer att möta världen tidigare än så. Vi längtar och väntar.