Bajstanten
Vi har precis avslutat Idol-tittandet här hemma och nu blev det några minuter datortid innan sängen hägrar. För mig förknippas starten på helgen med Idol och min andre hälft har inte så mycket att säga till om i det läget.
Veckan som gått har varit tung. Stress, flytt och alldeles för mycket på jobbet gjorde igår att jag nådde gränsen och bröt ihop. Med stöttande kollegor och människor runt omkring mig så känns det bättre, men det är fortfarande något tungt som hänger över mig. Flytten närmar sig och allting här hemma måste styras upp samtidigt som sista veckan på jobbet inför höstlovet ska genomföras.
Efter dagens jobb blev det fredagsfika med Jenny och Nils, vilket var precis vad jag behövde. Att få prata av mig och samtidigt få lite bebismys. Jag får nog dock snart ta namnet Bajstanten då Nils verkar ha en förkärlek för att göra number two (rätt ordentligt) när han ligger i min famn. Men han är så söt, så är det Bajstanten jag blir, så är det så det får bli. Jag får helt enkelt ge igen när Nils står där och ska impa på sina polare om femton år. Då kommer tant Madde att krypa fram ur någon gömma och berätta om hans bajshistorier.
Nog om bajs. Nu ska jag krypa ner i sängen och en lång sovmorgon står på schemat i morgon innan det är dags att börja tömma förrådet och på kvällen styra kosan mot födelsedagsmiddag för pappa.
Veckan som gått har varit tung. Stress, flytt och alldeles för mycket på jobbet gjorde igår att jag nådde gränsen och bröt ihop. Med stöttande kollegor och människor runt omkring mig så känns det bättre, men det är fortfarande något tungt som hänger över mig. Flytten närmar sig och allting här hemma måste styras upp samtidigt som sista veckan på jobbet inför höstlovet ska genomföras.
Efter dagens jobb blev det fredagsfika med Jenny och Nils, vilket var precis vad jag behövde. Att få prata av mig och samtidigt få lite bebismys. Jag får nog dock snart ta namnet Bajstanten då Nils verkar ha en förkärlek för att göra number two (rätt ordentligt) när han ligger i min famn. Men han är så söt, så är det Bajstanten jag blir, så är det så det får bli. Jag får helt enkelt ge igen när Nils står där och ska impa på sina polare om femton år. Då kommer tant Madde att krypa fram ur någon gömma och berätta om hans bajshistorier.
Nog om bajs. Nu ska jag krypa ner i sängen och en lång sovmorgon står på schemat i morgon innan det är dags att börja tömma förrådet och på kvällen styra kosan mot födelsedagsmiddag för pappa.
Kommentarer
Trackback
