enresagenomlivet

Huset är vårt!
Vi har varit där och spanat såklart och bara njutit av att det är vårt. Suttit i trappen och bara spanat ut över huset. Vet inte hur många gånger jag sagt: "Tänk att vi har ett hus". Helt galet. I morgon blir det flytt på riktigt och från och med lördag är vi helt och hållet enbart husägare. Det sista är nu packat tror jag och nu ska internet kopplas ur och sedan ska jag bädda ner mig och sova sista natten i lägenheten.

Nästa vecka är den traditionella höstlovsveckan och egentligen var det bestämt att vi lärare skulle jobba måndag till onsdag. Men idag kom mailet som vi alla bönat och bett om, vi får under tisdag och onsdag arbeta hemifrån, vilket innebär ett betydligt längre lov även om jag har ett par saker som måste göras under veckan. Förra veckan bröt jag ihop på jobbet och idag var första dagen på jobbet denna vecka. Jag är helt slut och det tog bara stopp. Jag har gråtit och verkligen deppat ihop de tre dagarna jag varit hemma, men blivit omhändertagen på bästa sätt av min man och dessutom haft underbar stöttning från Jenny. Det trycket över bröstet jag kännt är den värsta känslan jag någonsin varit med om, som om något satt sig på bröstet och vägrar resa sig. Jag har inte alls känt igen mig själv i detta vilket har gjort mig otroligt ledsen. Idag var jag som sagt tillbaks på jobbet igen, men att säga att jag är på topp är att överdriva. Jag tog mig igenom dagen och i morgon väntar två lektioner innan det är helg. Och sedan lov i flera dagar nästa vecka. Ett välbehövligt lov.

Detta är i alla fall en glädjens dag. Vi har fått (eller ja, köpt) vårt hus och även om jag är oerhört trött så är denna flytt verkligen något positivt. Längtar till morgondagen!