enresagenomlivet

Har spenderat några timmar hemma hos Jenny och Nils idag. Jag och Nils roade först oss själva medan Jenny stack iväg och tränade en stund. Det var riktigt mysigt, ett riktigt lite charmtroll är han. Sedan blev jag bjuden på smarrig lunch som Jenny fixade ihop efter sitt träningspass. Efter hemkomst har det pluggats för fullt. Jag har legat lite pyrt till med uppgiften som ska in i morgon men nu tror jag att jag är på banan igen. Därför ska jag nu spendera resten av kvällen i soffan med en ny tidning som jag köpte förut. Det blir spännande läsning.

Magsjukan härjar på jobbet och jag hoppas verkligen jag slipper den i år.
Jag har huvudvärken från helvetet och orkar knappt hålla ögonen öppna.
Min förkylning verkar ha satt sig på bihålorna nu och av det har jag ont i bihålor och käkar.
Feber?

Jag har stängt in mig på kontoret medan Micke ligger i soffan. Jag hade hellre legat där jag med men eftersom jag numera är både lärare och student så får denna eftermiddag ägnas till jobb och plugg. Eftersom jag var ledig torsdag och fredag från jobbet så insåg jag idag att jag ju inte förberett kommande vecka och då mitt schema välkomnar en planeringstid först på onsdag eftermiddag så var det bara att sätta sig och planera veckan fram tills dess nu. Dessutom påbörjade jag arbetet med uppgiften som ska vara klar på torsdagkväll då jag brukar vara rätt trött på kvällarna efter jobbet. Men det kommer något bra ur det hela, det är så jag ser det.

Någon timme till ska jag sitta här och klura ut veckan och sedan blir det tacos till kvällen.

Min orkidee har äntligen slagit ut igen. Jag har gått och tittat på den där knoppen varje dag i ett par veckor och idag när jag kom hem så såg jag att den nu slagit ut. I lägenheten trivdes orkideerna inte alls men här i huset tycks jag har hittat rättat läget för dem. Den som nu slagit ut och en till hade stått utan knoppar bra länge i lägenheten, men de fick ändå vara kvar. Och nu när vi bott i huset i snart tre månader har denna slagit ut och har ytterligare ett par knoppar samt en ny stängel på väg upp. Den andra pryds nu av en helt ny stängel och elva(!) nya knoppar. Hoppas alla slår ut samtidigt. Öster läge verkar vara the shit för orkideer. I alla fall vintertid.

Idag har jag varit riktigt seg. Dagen har gått i slow motion men till slut hamnade jag ändå här hemma. Fyllde upp badkaret och tog ett långt bad, var riktigt frusen så det gjorde gott. Trots att jag var jätte trött igår så kunde jag inte sova i natt, en förkylning kom krypande i helgen och under natten eskalerade halsontet. Läste sedan på Aftonbladet att idag är årets mest deppiga dag. Tredje måndagen i januari. Ja, det var i alla fall länge sedan jag mådde som idag. Även om jag inte är deprimerad så var det en lång och seg dag. Morgondagen kan bara bli bättre.

Har en riktig tröttdag idag. Ögonen vill liksom inte upp helt och hållet och vore det inte så att jag behöver komma i säng skapligt i kväll eftersom det väntas jobb i morgon så skulle jag nog ha sovit hela dagen. Istället har jag degat i soffan och varit lite bitter. Bitter över att min telefon verkar ha börjat ge upp och inte vill ge ifrån sig signaler när det kommer sms eller ringer, det är alltså ren tur om jag lyckas se när det ringer eller om jag lyckas titta på telefonen inom en snar framtid efter att ett sms kommit. Häromdagen hittade jag t.ex. fem(!) inkomna och olästa sms i inkorgen. Det hade nämligen inte kommit upp på skärmen att det kommit sms heller. Jag som, lite surt, började fundera på varför ingen svarade på mina sms. Svaret fick jag där. Jag är en sådan person som inte gärna vill sitta och betala av på en telefon i flera år och inte heller binda upp mig. Jag vill gärna betala telefonen där och då när jag köper den. Jag är inte så intresserad av telefoner och har hittills klarat mig utan en touchtelefon, men det kanske är dags även för mig att gå över på en sådan där modern. Dessvärre är det ju inga små penningar de ska ha för telefoner idag så jag hade gärna sett att min telefon hängt i ett tag till...

Nåja, kan väl rapportera om gårdagens pinsamma också. Jag och Micke hade varit iväg och handlat på Lövåsen och skulle åter till bilen. Jag trycker på dosan och hör hur bilen låses upp. Micke som står vid bilen säger till mig att låsa upp medan jag säger att jag redan gjort det men trycker ändå på knappen igen. Bilen går fortfarnade inte att öppna. Micke ställer den lite (enligt mig) knasiga frågan om vi ens är vid rätt bil. Jag ska precis säga ja när jag inser att vår bil står bredvid den som vi står vid. Två precis likadana bilar bredvid varandra och vi tar fel. Turligt nog var det nog ingen som såg oss. Klantigast i stan.

Denna vår kommer säkerligen inte innehålla allt för många stunder då jag känner att jag inte har något att göra. Förutom att jobba 100% så har jag ju bestämt mig för att också plugga och utöka min examen. Svenska som andraspråk kommer att läsas på halvfart, distans från Stockholm. Som tur är ska Jenny också plugga, vilket förhoppningsvis kommer göra det hela lite lättare. Vi kan peppa varandra och vi har ju gjort detta förut tillsammans så det är ju inget nytt vi ger oss in i direkt. Dessutom ska vi gå någon datautbildning på jobbet. Hej och hå! Det kommer att finnas att göra med andra ord. Jag ser framåt och ser större möjligheter på jobbmarknaden med svenska som andraspråk i bagaget. Våren kommer nog bli en utmaning, på olika sätt, men i slutändan kommer nog det hela bli mycket bra.

Efter en heldag på jobbet är jag helt slut. Det märks att man gått in i någon slags dvala under lovet. Mellan elva och tolv timmar per natt har jag sovit. Men nu är det slut på det roliga och nu lär jag få mig som bäst åtta timmar per natt. Om jag inte går och lägger mig direkt efter hemgång och middag, men det kan ju vara lite kul att umgås med mannen sin också.

En hel termin att styra upp på en dag är tusan inte det lättaste och då hade jag ändå varit förutseende och planerat ett par klassers undervisning för några veckor framåt redan innan jul. Men en dag är ju ingenting när det ska planeras. När jag i alla fall som bäst satt och skrev planeringar för våren på min bärbara jobbdator, vad händer då? Jo, det kommer upp en liten "tänkarruta" på skärmen och tre sekunder senare är hela worddokumentet borta. Jag svär lite och inser att jag väl får skriva om allt då. Trodde jag ja.Det visar sig att av någon anledning har hela officepaketet försvunnit från min dator på bara några sekunder. Alla dokument som fanns sparade på datorn gick inte att öppna överhuvudtaget. Ikoner på skrivbord och i rullista försvann. Man tackar. Hur fasen är det möjligt? Teknikskit! Efter samtal och mail till IT-kontoret och lite hjälp av snäll kollega (som är mer kunnig än jag) så insåg jag att detta var bara att glömma och förbereda sig på en helkväll med jobb hemma. Ett par timmar senare när jag satt vid datorn i annat ärrende glömmer jag bort mig och klickar ändå på ett word-dokument. Och visst, då funkar det igen. Helt plötsligt också med en nyare uppdatering. Dock står jag fortfarande utan ikoner så varje gång jag ska använda office får jag söka på datorn efter programmen. Det är min vanliga otur det.
Teknikskit!

Jag börjar bli sugen på att fixa till hall och vardagsrum nu. Det är dock ett rätt stort projekt då hallarna på alla tre våningar hänger ihop samt att det lär vara en del jobb med att tapetsera i trappen. Hallarna "hänger ihop" med vardagsrummet vilket alltså innebär att det bör tapeterna också göra. Om det ska vara exakt samma i hall och vardagsrum eller om det ska brytas av på något litet sätt vet vi ännu inte. Vi vill ha det ljust men inte helt vitt. Jag har snöat in på bredrandigt i väldigt ljusa färger av någon anledning. Just nu känns det inte speciellt kul att fixa till och köpa nytt till vardagsrummet när vi vill göra om. Så de närmaste veckorna blir det nog till att försöka få till några offerter och se vad hela kalaset skulle kunna kosta. Jag skulle även gärna måla om trappen i vitt, eller inte jag då, utan någon skulle få göra det åt oss, den är nog inte helt lätt att måla.

Fem minus står termometern på. Hua! Så det skulle visst bli kallt tillslut i alla fall. Solen lyser med sin frånvaro men det är något som drar mig ut. Frisk luft. Jag tänkte att jag under lovet skulle promenera varje dag, men pyttsan. Det har inte blivit många promenader gjorda här. Med tanke på hur mycket det har ätits dssa helger så hade det nog behövts en mil varje dag. Nåja, nu tänker jag i alla fall strax snöra på mig skorna och dra ner mössan över öronen och promenera iväg en sväng. I övrigt är dagen ganska oplanerad, bio står på schemat ikväll annars är det lugna gatan på planeringsfronten.

På trettondagen är det numera (sedan jag och Micke träffades) tradition att äta kalkon hos Mickes föräldrar då vi firar hans mamma som fyller år. Och det är nästan den bästa traditioner av alla under jukhelgerna. Man äter tills man är tokmätt och sedan lite till, det går liksom inte att sluta. Kalkon, potatis, godaste såsen och brysselkål. Jag räknar redan ner till nästa trettondag. Kanske kan jag smöra lite för svärfar så det blir någon mer gång detta år.

Har även passat på att städa bort julen under kvällen idag. Den där granen och dess ljusslinga var ju inte det lättaste att få ner på ett bra sätt, men det gick tillslut och nu är det bara gardiner kvar innan julen läggs i lådor och plockas fram först nästa år. Känns skönt att det nu är bortplockat. Nu ser vi framåt mot våren.

Annars är jag inne på de sista dagarna av ledigheten, på måndag är det dags att jobba igen. Det jag njutit mest av under denna ledighet är sömnen. Enstaka dagar har jag haft klockan på ringning, annars har jag vaknat när jag behagat, vilket har varit mellan halv elva och halv tolv på förmiddagarna. Och då har jag ändå lagt mig mellan elva och tolv på kvällarna. Vårterminen räknas i etapper av mig, första etappen är sex veckor sedan är det sportlov. Efter det sex veckor till på jobbet innan det är påsklov. Så lite då och då kommer jag kunna ta mina monster sömnpass igen.

Lite dåligt med bilder har det varit på sistonde, men kameran har använts dåligt. Bättring blir det nog så småningom.

Usch, vilket burrigt väder det blev helt plötsligt. Snö och regn omvartannat. Jag hoppade ner i badet en stund förut och glömde det tråkiga vädret utanför. Lagom tills vattnet började bli kallt så började Holiday på tv som vi kröp upp i soffan och såg. Det är en sådan där film som jag kan se om och om igen och som är lika mysig varje gång.

I övrigt har toaletten som varit under ommålning blivit färdigmålad idag. Medan jag spenderade några timmar fikandes på stan så målade Micke klart. En tillfällig lösning för ett par år tills vi gör om den helt ock hållet, men betydligt bättre är det nu än innan. Det vita känns lite mer neutralt än det 70-tals vinröda. Så i morgon beger jag mig ut på jakt efter de smådetaljerna; badrumsmatta, handdukar, spegel osv. Tänkte även jag skulle försöka hitta en matta till sovrummet. En stor rund, helst grå, matta vill jag ha, sedan är sovrummet nog så gott som klart. Dock kanske svårt att hitta någon matta här i stan. Återstår att se.

Ett nytt år är kommet och vi lämnar 2011 bakom oss. Vi firade ut 2011 med syster, Fredrik och Maja. Micke stod för supergod trerättersmiddag och sedan blev det sällskapsspel innan vi tittade på raketer. Jag är inte så mycket för att skjuta raketer själv, men tycker ändå att raketer hör nyår till, så jag tittar gärna på när andra skjuter och himmlen lyses upp. Innan de for hemåt i förmiddags blev det brakfrukost, även den uppstyrd av mannen min. Resten av dagen kommer nog ägnas åt filmtittande. Tv-kanalerna har förstått vad folk vill ha idag - lättsamma filmer. Närmast väntar Legally Blonde.

2011 skulle bli vårt år. Och det blev det också på många sätt, även om det började på det mest fruktansvärda sätt med mer tragik än vad en familj bör klara av. Men vi klarade oss igenom årets första månader med hjälp av varandra och kanske kom vårt bröllop i maj som en ljuspunkt. Den bästa dagen i mitt liv blev det, och mer därtill. Under sommaren var jag sedan långledig i åtta veckor och bara njöt av ledigheten samt förberedde inför flytten som skulle ske i oktober. Och så äntligen, i slutet av oktober hade vi nycklarna till vårt hus i handen. Det blev med andra ord till slut ett bra år men den hemska starten går inte att glömma. Så även om vi upplevde så mycket fint under 2011 så kan 2012 bara bli ännu bättre. Jag ser ett bra år framför oss som säkerligen kommer innebära en hel del utmaningar. Vi kommer fortsätta att fixa med huset, jag börjar jobba efter lovet som fast anställd och vi kommer njuta av varandra.

Jag välkomnar 2012 med öppen famn!

Har spenderat några timmar hemma hos Jenny och Nils idag. Jag och Nils roade först oss själva medan Jenny stack iväg och tränade en stund. Det var riktigt mysigt, ett riktigt lite charmtroll är han. Sedan blev jag bjuden på smarrig lunch som Jenny fixade ihop efter sitt träningspass. Efter hemkomst har det pluggats för fullt. Jag har legat lite pyrt till med uppgiften som ska in i morgon men nu tror jag att jag är på banan igen. Därför ska jag nu spendera resten av kvällen i soffan med en ny tidning som jag köpte förut. Det blir spännande läsning.

Magsjukan härjar på jobbet och jag hoppas verkligen jag slipper den i år.
Jag har huvudvärken från helvetet och orkar knappt hålla ögonen öppna.
Min förkylning verkar ha satt sig på bihålorna nu och av det har jag ont i bihålor och käkar.
Feber?

Jag har stängt in mig på kontoret medan Micke ligger i soffan. Jag hade hellre legat där jag med men eftersom jag numera är både lärare och student så får denna eftermiddag ägnas till jobb och plugg. Eftersom jag var ledig torsdag och fredag från jobbet så insåg jag idag att jag ju inte förberett kommande vecka och då mitt schema välkomnar en planeringstid först på onsdag eftermiddag så var det bara att sätta sig och planera veckan fram tills dess nu. Dessutom påbörjade jag arbetet med uppgiften som ska vara klar på torsdagkväll då jag brukar vara rätt trött på kvällarna efter jobbet. Men det kommer något bra ur det hela, det är så jag ser det.

Någon timme till ska jag sitta här och klura ut veckan och sedan blir det tacos till kvällen.

Min orkidee har äntligen slagit ut igen. Jag har gått och tittat på den där knoppen varje dag i ett par veckor och idag när jag kom hem så såg jag att den nu slagit ut. I lägenheten trivdes orkideerna inte alls men här i huset tycks jag har hittat rättat läget för dem. Den som nu slagit ut och en till hade stått utan knoppar bra länge i lägenheten, men de fick ändå vara kvar. Och nu när vi bott i huset i snart tre månader har denna slagit ut och har ytterligare ett par knoppar samt en ny stängel på väg upp. Den andra pryds nu av en helt ny stängel och elva(!) nya knoppar. Hoppas alla slår ut samtidigt. Öster läge verkar vara the shit för orkideer. I alla fall vintertid.

Idag har jag varit riktigt seg. Dagen har gått i slow motion men till slut hamnade jag ändå här hemma. Fyllde upp badkaret och tog ett långt bad, var riktigt frusen så det gjorde gott. Trots att jag var jätte trött igår så kunde jag inte sova i natt, en förkylning kom krypande i helgen och under natten eskalerade halsontet. Läste sedan på Aftonbladet att idag är årets mest deppiga dag. Tredje måndagen i januari. Ja, det var i alla fall länge sedan jag mådde som idag. Även om jag inte är deprimerad så var det en lång och seg dag. Morgondagen kan bara bli bättre.

Har en riktig tröttdag idag. Ögonen vill liksom inte upp helt och hållet och vore det inte så att jag behöver komma i säng skapligt i kväll eftersom det väntas jobb i morgon så skulle jag nog ha sovit hela dagen. Istället har jag degat i soffan och varit lite bitter. Bitter över att min telefon verkar ha börjat ge upp och inte vill ge ifrån sig signaler när det kommer sms eller ringer, det är alltså ren tur om jag lyckas se när det ringer eller om jag lyckas titta på telefonen inom en snar framtid efter att ett sms kommit. Häromdagen hittade jag t.ex. fem(!) inkomna och olästa sms i inkorgen. Det hade nämligen inte kommit upp på skärmen att det kommit sms heller. Jag som, lite surt, började fundera på varför ingen svarade på mina sms. Svaret fick jag där. Jag är en sådan person som inte gärna vill sitta och betala av på en telefon i flera år och inte heller binda upp mig. Jag vill gärna betala telefonen där och då när jag köper den. Jag är inte så intresserad av telefoner och har hittills klarat mig utan en touchtelefon, men det kanske är dags även för mig att gå över på en sådan där modern. Dessvärre är det ju inga små penningar de ska ha för telefoner idag så jag hade gärna sett att min telefon hängt i ett tag till...

Nåja, kan väl rapportera om gårdagens pinsamma också. Jag och Micke hade varit iväg och handlat på Lövåsen och skulle åter till bilen. Jag trycker på dosan och hör hur bilen låses upp. Micke som står vid bilen säger till mig att låsa upp medan jag säger att jag redan gjort det men trycker ändå på knappen igen. Bilen går fortfarnade inte att öppna. Micke ställer den lite (enligt mig) knasiga frågan om vi ens är vid rätt bil. Jag ska precis säga ja när jag inser att vår bil står bredvid den som vi står vid. Två precis likadana bilar bredvid varandra och vi tar fel. Turligt nog var det nog ingen som såg oss. Klantigast i stan.

Denna vår kommer säkerligen inte innehålla allt för många stunder då jag känner att jag inte har något att göra. Förutom att jobba 100% så har jag ju bestämt mig för att också plugga och utöka min examen. Svenska som andraspråk kommer att läsas på halvfart, distans från Stockholm. Som tur är ska Jenny också plugga, vilket förhoppningsvis kommer göra det hela lite lättare. Vi kan peppa varandra och vi har ju gjort detta förut tillsammans så det är ju inget nytt vi ger oss in i direkt. Dessutom ska vi gå någon datautbildning på jobbet. Hej och hå! Det kommer att finnas att göra med andra ord. Jag ser framåt och ser större möjligheter på jobbmarknaden med svenska som andraspråk i bagaget. Våren kommer nog bli en utmaning, på olika sätt, men i slutändan kommer nog det hela bli mycket bra.

Efter en heldag på jobbet är jag helt slut. Det märks att man gått in i någon slags dvala under lovet. Mellan elva och tolv timmar per natt har jag sovit. Men nu är det slut på det roliga och nu lär jag få mig som bäst åtta timmar per natt. Om jag inte går och lägger mig direkt efter hemgång och middag, men det kan ju vara lite kul att umgås med mannen sin också.

En hel termin att styra upp på en dag är tusan inte det lättaste och då hade jag ändå varit förutseende och planerat ett par klassers undervisning för några veckor framåt redan innan jul. Men en dag är ju ingenting när det ska planeras. När jag i alla fall som bäst satt och skrev planeringar för våren på min bärbara jobbdator, vad händer då? Jo, det kommer upp en liten "tänkarruta" på skärmen och tre sekunder senare är hela worddokumentet borta. Jag svär lite och inser att jag väl får skriva om allt då. Trodde jag ja.Det visar sig att av någon anledning har hela officepaketet försvunnit från min dator på bara några sekunder. Alla dokument som fanns sparade på datorn gick inte att öppna överhuvudtaget. Ikoner på skrivbord och i rullista försvann. Man tackar. Hur fasen är det möjligt? Teknikskit! Efter samtal och mail till IT-kontoret och lite hjälp av snäll kollega (som är mer kunnig än jag) så insåg jag att detta var bara att glömma och förbereda sig på en helkväll med jobb hemma. Ett par timmar senare när jag satt vid datorn i annat ärrende glömmer jag bort mig och klickar ändå på ett word-dokument. Och visst, då funkar det igen. Helt plötsligt också med en nyare uppdatering. Dock står jag fortfarande utan ikoner så varje gång jag ska använda office får jag söka på datorn efter programmen. Det är min vanliga otur det.
Teknikskit!

Jag börjar bli sugen på att fixa till hall och vardagsrum nu. Det är dock ett rätt stort projekt då hallarna på alla tre våningar hänger ihop samt att det lär vara en del jobb med att tapetsera i trappen. Hallarna "hänger ihop" med vardagsrummet vilket alltså innebär att det bör tapeterna också göra. Om det ska vara exakt samma i hall och vardagsrum eller om det ska brytas av på något litet sätt vet vi ännu inte. Vi vill ha det ljust men inte helt vitt. Jag har snöat in på bredrandigt i väldigt ljusa färger av någon anledning. Just nu känns det inte speciellt kul att fixa till och köpa nytt till vardagsrummet när vi vill göra om. Så de närmaste veckorna blir det nog till att försöka få till några offerter och se vad hela kalaset skulle kunna kosta. Jag skulle även gärna måla om trappen i vitt, eller inte jag då, utan någon skulle få göra det åt oss, den är nog inte helt lätt att måla.

Fem minus står termometern på. Hua! Så det skulle visst bli kallt tillslut i alla fall. Solen lyser med sin frånvaro men det är något som drar mig ut. Frisk luft. Jag tänkte att jag under lovet skulle promenera varje dag, men pyttsan. Det har inte blivit många promenader gjorda här. Med tanke på hur mycket det har ätits dssa helger så hade det nog behövts en mil varje dag. Nåja, nu tänker jag i alla fall strax snöra på mig skorna och dra ner mössan över öronen och promenera iväg en sväng. I övrigt är dagen ganska oplanerad, bio står på schemat ikväll annars är det lugna gatan på planeringsfronten.

På trettondagen är det numera (sedan jag och Micke träffades) tradition att äta kalkon hos Mickes föräldrar då vi firar hans mamma som fyller år. Och det är nästan den bästa traditioner av alla under jukhelgerna. Man äter tills man är tokmätt och sedan lite till, det går liksom inte att sluta. Kalkon, potatis, godaste såsen och brysselkål. Jag räknar redan ner till nästa trettondag. Kanske kan jag smöra lite för svärfar så det blir någon mer gång detta år.

Har även passat på att städa bort julen under kvällen idag. Den där granen och dess ljusslinga var ju inte det lättaste att få ner på ett bra sätt, men det gick tillslut och nu är det bara gardiner kvar innan julen läggs i lådor och plockas fram först nästa år. Känns skönt att det nu är bortplockat. Nu ser vi framåt mot våren.

Annars är jag inne på de sista dagarna av ledigheten, på måndag är det dags att jobba igen. Det jag njutit mest av under denna ledighet är sömnen. Enstaka dagar har jag haft klockan på ringning, annars har jag vaknat när jag behagat, vilket har varit mellan halv elva och halv tolv på förmiddagarna. Och då har jag ändå lagt mig mellan elva och tolv på kvällarna. Vårterminen räknas i etapper av mig, första etappen är sex veckor sedan är det sportlov. Efter det sex veckor till på jobbet innan det är påsklov. Så lite då och då kommer jag kunna ta mina monster sömnpass igen.

Lite dåligt med bilder har det varit på sistonde, men kameran har använts dåligt. Bättring blir det nog så småningom.

Usch, vilket burrigt väder det blev helt plötsligt. Snö och regn omvartannat. Jag hoppade ner i badet en stund förut och glömde det tråkiga vädret utanför. Lagom tills vattnet började bli kallt så började Holiday på tv som vi kröp upp i soffan och såg. Det är en sådan där film som jag kan se om och om igen och som är lika mysig varje gång.

I övrigt har toaletten som varit under ommålning blivit färdigmålad idag. Medan jag spenderade några timmar fikandes på stan så målade Micke klart. En tillfällig lösning för ett par år tills vi gör om den helt ock hållet, men betydligt bättre är det nu än innan. Det vita känns lite mer neutralt än det 70-tals vinröda. Så i morgon beger jag mig ut på jakt efter de smådetaljerna; badrumsmatta, handdukar, spegel osv. Tänkte även jag skulle försöka hitta en matta till sovrummet. En stor rund, helst grå, matta vill jag ha, sedan är sovrummet nog så gott som klart. Dock kanske svårt att hitta någon matta här i stan. Återstår att se.

Ett nytt år är kommet och vi lämnar 2011 bakom oss. Vi firade ut 2011 med syster, Fredrik och Maja. Micke stod för supergod trerättersmiddag och sedan blev det sällskapsspel innan vi tittade på raketer. Jag är inte så mycket för att skjuta raketer själv, men tycker ändå att raketer hör nyår till, så jag tittar gärna på när andra skjuter och himmlen lyses upp. Innan de for hemåt i förmiddags blev det brakfrukost, även den uppstyrd av mannen min. Resten av dagen kommer nog ägnas åt filmtittande. Tv-kanalerna har förstått vad folk vill ha idag - lättsamma filmer. Närmast väntar Legally Blonde.

2011 skulle bli vårt år. Och det blev det också på många sätt, även om det började på det mest fruktansvärda sätt med mer tragik än vad en familj bör klara av. Men vi klarade oss igenom årets första månader med hjälp av varandra och kanske kom vårt bröllop i maj som en ljuspunkt. Den bästa dagen i mitt liv blev det, och mer därtill. Under sommaren var jag sedan långledig i åtta veckor och bara njöt av ledigheten samt förberedde inför flytten som skulle ske i oktober. Och så äntligen, i slutet av oktober hade vi nycklarna till vårt hus i handen. Det blev med andra ord till slut ett bra år men den hemska starten går inte att glömma. Så även om vi upplevde så mycket fint under 2011 så kan 2012 bara bli ännu bättre. Jag ser ett bra år framför oss som säkerligen kommer innebära en hel del utmaningar. Vi kommer fortsätta att fixa med huset, jag börjar jobba efter lovet som fast anställd och vi kommer njuta av varandra.

Jag välkomnar 2012 med öppen famn!