enresagenomlivet

Tänk om det var möjligt att jobba, säg 80%, men med full lön. Jag skulle göra det direkt, eller vem skulle inte det. Men i just detta läge skulle det innebära en hel dag extra att ägna till bara plugg varje vecka. Jag sitter i detta nu och tittar på böckerna som jag bör öppna och börja läsa, men huvudet skriker efter vila och ögonen faller snart ihop. I morgon kommer det inte finnas någon tid alls till plugg utan det blir helgen som får ägnas åt det, och då vet jag att huvudet kommer vara fyllt av många andra tankar också. Fritid är ett ord som knappt existerar just nu känns det som. Är jag inte på jobbet så sitter jag hemma och jobbar eller pluggar. Och nu ska dessutom alla omdömen skrivas och utvecklingssamtal hållas.

Men jag har helt och hållet valt detta själv, så jag har ingen rätt att klaga. Jag skulle kunna hoppa av kursen eller gå ner i tid på jobbet, men inget av det känns aktuellt. Ca två månader kvar innan det vankas sommar och ledigt så nog ska jag kunna stå ut. Hälften är gjort så nu kan man räkna ner.

Nu ska jag passa på att soffmysa med min man som dagen till ära har ledig onsdagkväll. Han kommer att titta på fotboll och jag kommer nog att somna. Men vi gör det i alla fall i samma soffa.