enresagenomlivet

Gårdagskvällen var lite småjobbig. Vi flyttade in Thure i hans rum där han ska sova från och med nu är det tänkt och det kändes i hjärtat när han inte låg bredvid och nära mig i sin säng bredvid mig. Tänk att man kan få separationsångest efter sju veckor. Men det känns som om han funnits hos oss mycket längre än så. Å andra sidan var det en utsövd mamma som vaknade i morse. Han låter väldigt mycket i sömnen vår son vilket resulterat i att jag och Micke inte sovit så bra. Så nu valde vi att placera honom i sitt eget rum eftersom han faktiskt oftast bara vaknar en gång per natt ändå. Nu hoppas vi att kommande natt blir likabra som i natt.