enresagenomlivet

Idag har jag varit en lärare med kort stubin, jag har en känsla av att man som lärare måste ha ett rätt bra tålamod för att inte gå i taket flera gånger per dag, men idag var inte min dag. Jag sover fruktansvärt dåligt om nätterna, i natt vaknade jag fyra(!) gånger. När jag vaknade vid tre kände jag att det lika gärna kunde få vara dags att gå upp för att bara sova i korta stunder gav mig ingenting. Jag är en "period-sovare". Vissa perioder sover jag tio timmar utan problem, andra perioder vaknar jag en gång per natt och då i stort sett samma klockslag varje natt och så nu detta. Jag hoppas dock att det här med att vakna fyra gånger enbart var en engångsföreteelse. Efter middagen ikväll lade jag mig hos Micke i soffan och tokslocknade. Hade inte klockan bara stått på sju så hade jag nog tagit mig upp till sovrummet och sovit vidare, men sju kändes lite väl tidigt. Dock är det inte många minutrar kvar nu förän jag går och drar täcket över mig. I morgon väntar julbord med jobbet, åker hemifrån sju i morgon bitti och landar på hemmaplan vid elva i morgonkväll. Lång dag med andra ord. Så jag hoppas hjärnan är med på att jag behöver sova i natt.

Högst upp på önskelistan står just nu en natt med tio timmars sömn. Minst. Jäkla stress att påverka sömnen. Att kliva ur sängen klockan sex varje morgon är just nu inte alls kul. Förra helgen var som sagt en katastrof rent sovmässigt och jag hoppas den kommande helgen blir bättre. Sen är det cirka två veckor med fokus på vila och sömn som gäller. Jag ska fira jul och nyår men utanför det finns inga direkta planer.

För tillfället sitter jag och tittar på Leilas Jul och suktar efter det som bakas. Tanken var att jag skulle baka ikväll men så klart så fanns inte allt hemma och orken fanns inte för att åka och handla så det blev soffan och tv istället. Var och handlade gran efter jobbet idag så i morgon blir det att pynta granen och få ännu mer julkänsla vilket gillas skarpt.

Hade en riktigt kass natt där jag låg och vred och vände mig i timmar. När klockan sedan ringde strax efter klockan sex kände jag direkt huvudvärken. Strax därefter kom också flimmret för ögonen och det var bara att lägga sig igen. Stress och för lite sömn är säkerligen anledningen till dagens migrän som efter en förmiddag med sömn känns bättre. Att sova i ett riktigt mörkt rum är faktiskt det enda som hjälper när min migrän slår till, som tur är kommer den inte allt för ofta. Ska spendera resten av dagen i vilande läge och sedan vara pigg och fräsch i morgon igen.

Igår tog jag mig en sväng till julmarknade nere vid S:t Djulö tillsammans med mamma och mormor. Inte mycket att ha där inte, men kom i alla fall hem med två flaskor gott. Efteråt åkte vi hem till mormor och fikade på nyköpt jullimpa och hade det mys.

Det där med att andas och tänka på annat än jobbet glöms ibland bort. Som denna vecka. Herregud, vilken vecka. Nu räknas det ner till jullov och vila. Tretton dagar kvar på jobbet.

Blev sugen på morötter nu framåt kvällen. Man kan ju tro att jag blivit förbytt till (jul)kanin eller något. Eller så var det så att jag bara inte insåg hur myckt morötter det faktiskt var som jag skalade.

Ikväll har det julstädats här hemma, eller "inför-jul" städning ska man väl säga. I morgon ska flera av julsakerna upp och våra fönster kommer lysa lika fint som flera av grannarnas, som faktiskt redan hängt upp stjärnor och tänt ljusstakar. Dessutom har det lyssnats på lite julmusik så här en månad före julafton. Jag kan liksom inte hålla mig, julen är så fin. Jag önskar dock att det vore lite vitt på marken så det inte behöver vara så mörkt, men å andra sidan kan jag tänka mig att snön kan börja falla lagom till jullovet, dvs den 21 december, när jag inte behöver sitta och åka till och från jobbet varje dag. I morgon såg jag att det stod Risgrynsgröt på menyn också i skolan, mycket mumsigt.

Då var det dags igen att snickra på den där årliga önskelistan som kommer på tal så här dags på året. Min kära mor är alltid ute i god tid så nu är det nog hög tid att skriva ihop något. Ofta slutar det dock på samma sätt, att jag inte kommer på något att önska mig utan kommer istället på det så där lagom till juldagen, när det är lite väl sent. Men i alla fall, igår tog jag fram papper och penna och kom på åtta(!) klappar att önska mig. Kanske inte lika spännande att sex av dem var böcker. Så var det med den fantasin...

Veckorna rusar förbi och om en vecka är det första advent, underbart! Helgen har vi spenderat med nära och kära, i fredags var David och Lina här, och deras busfrön såklart. Det stod tacokväll på schemat, mycket trevligt. Igår var det stort släktkalas hos mormor som fyllde år, så efter det besöket var magen full för många timmar framåt. Idag har vi haft Jenny och Nils på lite fikabesök och nu väntar målning av ena badrummet. Det 70-tals röda ska bort, bort. Före och efter bild kommer, även om det är en mycket skrämmande syn som kommer visas på före-bilden.

I morgon väntar en ny arbetsvecka, utvecklingssamtalen drar igång också. Men endast 4½ vecka kvar till jullovet. Vi har redan kört två veckor efter höstlovet, vart nu de veckorna tog vägen.

Nähä, målning var det ja.

Efter en dag på jobbet och en fika med syster slog huvudvärken till med full kraft. Så irriterande. Jag var förbi och hämtade ett stort paket på ICA med en massa gardiner och lampor som jag tänkte pyssla med idag, men det blev inget med det. Inte heller har jag målat den stol som jag hade planerat att göra. Utan nu blir det att vila i soffan och hoppas på att det släpper.

I helgen ska vi nog åka och titta på (och förhoppningsvis beställa) nya möbler till sovrummet; sänggavel, sängbord och byrå och så hoppas jag få lite ordning i det som ska bli gästrum.

Vi har precis avslutat Idol-tittandet här hemma och nu blev det några minuter datortid innan sängen hägrar. För mig förknippas starten på helgen med Idol och min andre hälft har inte så mycket att säga till om i det läget.

Veckan som gått har varit tung. Stress, flytt och alldeles för mycket på jobbet gjorde igår att jag nådde gränsen och bröt ihop. Med stöttande kollegor och människor runt omkring mig så känns det bättre, men det är fortfarande något tungt som hänger över mig. Flytten närmar sig och allting här hemma måste styras upp samtidigt som sista veckan på jobbet inför höstlovet ska genomföras.

Efter dagens jobb blev det fredagsfika med Jenny och Nils, vilket var precis vad jag behövde. Att få prata av mig och samtidigt få lite bebismys. Jag får nog dock snart ta namnet Bajstanten då Nils verkar ha en förkärlek för att göra number two (rätt ordentligt) när han ligger i min famn. Men han är så söt, så är det Bajstanten jag blir, så är det så det får bli. Jag får helt enkelt ge igen när Nils står där och ska impa på sina polare om femton år. Då kommer tant Madde att krypa fram ur någon gömma och berätta om hans bajshistorier.

Nog om bajs. Nu ska jag krypa ner i sängen och en lång sovmorgon står på schemat i morgon innan det är dags att börja tömma förrådet och på kvällen styra kosan mot födelsedagsmiddag för pappa.

Äntligen helg igen. Veckan har inneburit mindre jobb på hemmafronten än vanligt (skönt), skolfoto (hade glömt hur viktigt det var när man gick på högstadiet), bondekväll hos Jenny (numera tradition) och alldeles för lite flyttpackning. Så i helgen blir det med andra ord flyttpackning till fullo. Jag hoppas även få till en dejt med Jenny och Nils innan helgen är till ända. Min tanke var att påbörja packningen redan nu i eftermiddag men jag stod några minuter och tittade på kartongerna, gick en sävng i lägenheten och hamnade tillslut i soffan. Var börjar man? Jag har genomfört dessa flyttpackningar några gånger förut, närmare bestämt fyra (detta är alltså femte flytten på lika många år) men ändå kommer jag aldrig på konsten med att flyttpacka. Vad är knepet? Vore läraryrket lite mer välbetalt så skulle det ju möjligtvis gå att hyra in någon som genomförde hela processen åt en. Det vore väl något, resa bort två veckor och så är packning, flytt, städning och uppackning klart när man återvänder. Nåja, så är nu inte verkligheten. Nu blir det tacopaj när maken kommer hem och sedan soffhäng.

I amerikanska filmer tycker jag alltid att de beställer pizza med "extra ost" eller i värsta fall "extra allt". Just så känner jag mig nu. Som att jag är lite extra allt. Och visst, jag känner mig faktiskt extra glad och extra lycklig. Men jag känner mig också som att det finns lite "extra allt" på kroppen. För mycket "extra" för att det ska kännas behagligt och helt tillfreds. Därför har jag nu bestämt mig för att återigen hoppa på viktväktar tåget. Det har fungerat förut och nu ser jag fram emot att det kommer att fungera igen. Jag har den bästa stöttningen man kan tänka sig så det enda som kan sätta käppar i hjulet för detta är min egen inställning. De första dagarna brukar vara de värsta och idag är det dag ett. Än så länge känns det bra, fokus ligger mycket på jobbet om dagarna så tankarna hinner inte hamna i så många andra banor. Vissa veckor tar jobbet det mesta av min tid och det sociala livet har ärligt talat kommit i skymundan. Därför kommer de första veckorna främst fokuseras på maten och det jag stoppar i mig. Att pussla in träning i livet direkt när jag knappt känner att jag hinner träffa min familj och mina vänner känns som övermäktigt. Därför blir det som sagt fokus på maten till en början. Jag hoppas dock komma igång med träningen i små mängder snart. Tills dess är alla förändringar bra förändringar.

Jag testade en ny maträtt idag till middag. Annars är det ju mestadels Micke som står för det storstilade i köket här hemma och jag kör på mina säkra kort (vilket inte är så många). Men idag testade jag på en krämig pasta med tomat, champinjoner, lök och cashewnötter. Jag slängde även i lite korv med vitlök och paprika smak för att få det hela lite mer matigt. Och det blev en fullträff faktiskt. Detta lär vi laga igen här hemma. Det "krämiga" var en blandning av matlagningsyoughurt, chilisås och kryddor. Bilden gör väl inte direkt maten rättvis, men gott var det.

Återigen är en efterlängtat helg här. Två lediga dagar som jag lovat mig själv ska vara jobbfria. Inte en bok är med hem och inget som måste göras. Bara lediga dagar utan måsten. Köpte kolor från en elev som de sålde för kommande klassesa så ikväll blir det soffmys med några godisbitar. Först blir det dock tacos till middag när Micke kommer från jobbet.

Har precis avslutat dagen med en fika nere på stan med syster, precis vad jag behövde idag. Något annat att tänka på och glömma jobbet för några timmar. Har inte haft någon bra dag alls på jobbet, utan det har varit en riktigt tung dag. Men nu är dagen förbi och i morgon väntar en ny dag som kommer att bli bättre. Flera sådana kvällsfikor! Nu blir det tv-programmet En andra chans på tv. Har fastnat helt för det.

Idag är jag så oerhört tacksam över den granne ovanför som valt att hoppa jämfota på sitt golv (vårt tak) i flera timmar. Huvudvärk och ett evigt dunkande är ju underbart...

Fortfarande inte speciellt pigg, men heller inte så dålig att jag klarar av att ligga i soffan en hel dag. Åkte iväg för att uträtta lite ärrenden på förmiddagen, bl.a. hämtade jag ut mina höststövlar som låg och väntade på ICA, dock var de alldelse för små över vaden så de får returneras lika snabbt igen. När jag ändå var ute och åkte passade jag på att titta om affärerna fått in några vinterskor. Eftersom jag bodde i mina (fusk)uggs förra året så fick det bli ett par i år också.



Inte en dag frös jag i mina uggs förra året, kanske inte de snyggaste, men absolut de varmaste skorna jag har ägt. Jakten efter höststövlarna fortsätter, hoppas kunna hitta några som faller mig i smaken inom en snar framtiden, hösten är ju sannerligen på ingång. Nu har jag gjort mina ärrenden och är ganska så slut i både knopp och kropp, lite vila på detta så blir det nog bra.

Jag däckade totalt när jag kom hem idag, det började väl redan på jobbet egentligen, kände mig mosigare för var timme som gick, och när jag sedan kom hem ramlade jag ner i soffan och somnade som en stock. Hela kroppen är tung och huvudet känns som en gigantisk badboll. Stor, men tom på innehåll.

Nu är det i alla fall två dagars vila som gäller. Hoppas må bättre redan i morgon då jag har en del ärrenden som jag skulle behöva uträtta under dagen. Men mestadels blir det nog soffläge helgen igenom. Först och främst blir det nu att krypa ner i sängen, klockan är inte ens slagen nio, men idag orkar inte huvudet och kroppen mer. Så nu blir det godnatt.

Är totalt slutkörd efter en heldag iväg med alla sjuor på jobbet. Vi lärare fick storstryk under dagens aktiviteter, men det är väl lite det som är grejen också. I bussen hem hade jag gärna haft en volymknapp och kunnat stänga av huvudet, men annars har det varit en lyckad dag. Att jag i morse vaknade upp med halsont, täppt näsa och huvudvärk gjorde väl inte att jag var på topp under dagen direkt, underligt att sådant alltid lyckas komma när man minst behöver det. Ikväll blir det tidig kväll, just nu känns det som att jag kommer somna på soffan, men några timmar till får jag nog hålla mig vaken. Sista dagen på jobbet denna vecka i morgon, vart tog veckan vägen?

Efter en dag på jobbet som varit ganska jobbig så åkte jag direkt hem till Jenny, Mattias och Nils när jag slutade. Där mötte även syster och Maja upp och vi hade en trevlig fikastund. Och självklart blev det en massa bebismys. En perfekt avslutning efter en jobbig dag, kopplade bort jobbet och hade några trevliga timmar. En massa prat med bästa vännen och bebismys på det, kan det bli bättre. Och för en gångs skull har jag inte jobbat en minut sedan jag kom hem från jobbet, första gången sedan jag började jobba för terminen. Det var välbehövligt. Nu blir det en stund i soffan med en kopp te.

Äntligen är vår nya bil på plats. Sedan jag tog körkort (och det är nu sju år sedan) har jag velat ha en kombi och igår efter jobbet var jag och hämtade den. Så igår blev det mycket bilåkande, skyller på att jag behöver ställa om mig från automat till manuell växellåda. På kvällen åkte jag hem till svärföräldrarna för fredagstacos och häng med Mia och Wilma. Micke jobbade sent, så lite sällskap satt inte fel.

I morse lyxade jag till med sovmorgon och vaknade inte förän vid nio, jag som alltid slår upp ögonen senast sju på lördagarna annars. Efter en pannkaksfrukost åkte vi till pappa där det blev fika innan Micke var tvungen att åka iväg till jobbet. Så ikväll blir det nog en lugn kväll i soffan med en film för min del.